Midsommaraftonens gåta (Sommartomten)

Midsommaraftonens gåta

Midsommaraftonens kväll är blöt

Dropparna forsa och rinna

Blomdoften sänker sig ljuv och söt

Snart närmar sig gryningstimma

Tomten brydd över ängen ser ut

Kvar sitter midsommarkransen

Alla försvunnit, de som förut

Dansat den märkliga dansen

Husfolket gick på så underligt sätt

På sin väg till stången

Tycktes som flugit sin kos allt vett

Re’n före musiken och sången

Borta var båd sans och modlöshet

Rosiga kinderna tycktes

Sinnen blev redo för munterhet

Allt i glädje medrycktes

Sen så dags för den underlighet

Som rynkar vår tomtes panna

En gåta på vilken han svaret ej vet

Han kvar i förvirringen stanna

Kring stången klädd de samlas i ring

De dansar och visor sjunga

Att stegen blir fel gör visst alls ingenting

Svårt i mun hålla rätt sin tunga

Dock hörs så plötsligt ett kraftfullt koack

Och husfolket börjar då hoppa

Tomten utbrister ett skrämslat Ack

Ty detta måste han stoppa

Men kvar han stannar som i trance

Medan lätt regn börjar att falla

Aldrig han sett en så märkelig dans

Där husfolket hoppar och tralla

Midsommarlugnet sen lägrar sig

Kvar endast blomsterstången

Skrål hörs från folket längs hemåtstig

Här är gudagott lyder visst sången

Allt är stilla i midsommarnatt

Dimma från marken sig höja

Lugnet bryts endast av lyckliga skratt

Husfolket glada och nöjda

Tomten släpper då tankens Ack

Varför husfolket grodan tycks hylla

Och hoppande sjunga Koack, koack, koack

runt klädd stång på gräsbeväxt mylla

Midsommaraftonens kväll är blöt

Droppar i struparna rinna

Blomdoften sänker sig ljuv och söt

I ljusnande gryningstimma