Jag ser Jesus springa med sitt långa hår

Jag ser Jesus springa med sitt långa hår

med vinden virvlande bland lockarna

med armarna utsträckta och som ett propellerplan

brummande med läpparna och med leende

rynkor runt ögonen

Och jag ser hur hela marken rytmiskt dansar under hans fötter,

hur träden stampar takten och ivrigt headbangar

med sina ståtliga kronor,

hur hjortarna skuttar och gör highfive med örnarna,

hundrafemtio meter upp i luften

Och bakom Jesus, med händerna i fast grepp

kring hans bönemantel, den förklarat vitstrålande,

springer alla barnen, alla de som grät tills

tårarna till sist sinade, när allt var smärta,

bara tomhet, tomhet och tomhet kvar.

Alla brummar de med sina läppar –

Brrruuuummm, brrrruuummmm,

med drillande rrrrr och hummande mmmm,

med armarna sträckta rakt ut som på

Gamla propellerplan

Och jag hör skratten fylla luften när apostlarna

fångar barnen och lyfter dem högt,

snurrande dem i glädjens rus

och allt blir bara ljus och ljus och ljus

tills allt mörker brunnit upp

Allt medan Jesus springer med vinden lekande i lockarna

i hans hår och hans leende ögon fyller allt

så glädjen rinner över och barnen måste sättas ner

eftersom de får hicka av allt skrattande…

Och Jesus sätter sig ner hos dem

Och jag ser alla barnen, med rosiga kinder

och ett sinne som bara är lycka,

luta sig mot Jesus och somna, lyssnande till det lilla

brummandet han fortfarande har kvar

på läpparna.

Så sover allt. Barnen hos Jesus med apostlarnas

mantlar svepta omkring sig.

Och i trädens kronor sover de utmattade hjortarna

och därunder alla de som ännu inte

vågat tro att leken med barnen är till

också för dem. Dansen med vinden i håret tillsammans med Jesus

och allt det svåra blir glömt.

När alla barnen sover ser jag Jesus sitta och

berätta historier med de som älskar kvickheter,

vitsar och fnitter som aldrig vill ta slut.

Allt fyllt av glädje.

Bara glädje. Och

Kärlek.