Idag lever jag

Tack till Jesus (nedskrivet en februaridag)

Idag lever jag.

Igår levde jag också, men jag förblir inte

vid liv av minnen.
Morgondagen vet jag inget om.

Idag lever jag.

Idag vill jag vara tacksam över livet.

Idag kommer livet till mig.

Jag behöver inte jaga efter det.

Jag vill vara tacksam mot Gud.

Gud ger mig plats och tid och sammanhang.

Att leva.

Varför just jag?

Varför får jag se solen gå upp idag?

Se himlen färgas rosa.

Än en gång se miljarder diamanter

glimma i de frostbeklädda träden.

Än en gång bli betagen över skönheten.

Även i det frusna.

Idag lever jag.

Idag nås mina öron av din röst.

Som tusen gånger tidigare, men då var det inte idag.

Idag ser mina ögon välbekanta vyer.

Ser ditt ansikte och andra

välbekanta ansikten, men också

obekanta ansikten.

Gud ger mig detta idag.

Idag lever jag.

Måste jag ta tillvara på tillfället?

Eller är det så att tillfället, dagen idag,

tar tillvara på mig?

”Se, där är den skapade,

människan från igår,

låt oss ge oss till honom,

ta tillvara på honom,

rulla ut livets röda matta

framför hans fötter.”

Både solen och stjärnorna dansade.

Andromedagalaxen pulserade.

När, i mitt första andetag idag,

Livets röda matta rullades ut.

I varje andetag idag,

rullas Livets röda matta ut.

Bara att gå.

Följa riktningen.

Möter jag sorg? Glädje? Kärlek? Hat? Vrede? Medgång? Svårigheter?

Ja.

Mina fötter får trampa tryggt.

Livet tar tillvara på mig.

Idag lever jag.

Idag får jag gå, sitta, stå, ligga eller snurra runt i piruett.

För att jag är till.

Min älskades kärlek –

Guds kärlek.

Jag lever. Idag. Tack.